Klarar jag inte av det?
Känner mig helt förstörd. Jag klarar inte av att ha hund längre. :'( Jag har nu haft min hund hemma i 4 dagar & jag känner mig bara helt slut. Inga krafter, ingen motivation, ingenting. Så jag får nog lämna bort honom lite till, eller? Jag får så dåligt samvete när han inte får göra nånting, men jag mår verkligen inte bra.
Vem är jag utan hund? Hela min dröm om framtiden bygger på hund. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra, vad jag ska ta mig till. Och jag vet ingen jag kan fråga heller, för ingen förstår. :( Det gör så ont i mig att erkänna det här, även om det än så länge bara är för mig själv.
Imorron ska jag till sjukgymnasten på morgonen för att kolla ryggen, vilket verkligen behövs! Har fått gått upp 4-5 gånger inatt & tagit smärtstillande för att överhuvudtaget kunnat lagt mig ner igen. Så sjukt ont & idag har jag haft ont hela dagen, har svårt att gå, så jag har inga höga förhoppningar om att det blir mycket sömn under natten som väntar. :(
På tisdag förmiddag ska jag till öppenpsyk & träffa sjuksköterskan där. Vet inte alls vad jag ska säga till henne, för att försöka ta upp min ätstörning har jag gett upp med. Jag har tagit upp den på slutenvården, öppenvård (med 2 olika personer) samt vuxenhab (2 personer), & ingen gör nånting. Ingen erbjuder minsta lilla hjälp, så då ska jag sluta att be om den! För varför gå runt & be & hoppas på nånting som inte kommer att ske? Frågar nån så kan jag ju svara, men jag kommer inte att ta upp det själv.
Suck, hur ska jag göra med min kära vän? Ska han få åka hem till min farsa några dagar till eller ska jag kämpa mig igenom det här tillsammans med honom? Vad blir bäst, för oss alla? Han är alltid välkommen tillbaka hos min farsa, & vi bor ju såpass nära varandra att resandet inte blir några problem, men ändå. En del av mig vill ju ha honom här, han är ju MIN. Jag har för fan bara haft honom hemma i 4 dagar!! Innan jag plockade hem honom så kände jag mig pigg & motiverad, sen började jag äta lite mer (för att orka mer) & vad hände då? Jo, krafterna försvann helt & hållet! Ingenting med mig fungerar som det ska, hur jag än gör så blir det fel.
Har starka självskadeimpulser nu, men vill inte tillbringa kvällen på akuten. Så jag ska låta bli, om så bara för denna gång.