Chockerande siffror!!
Jag kom upp ur sängen tidigt, vid kl. 8, men efter att ha rastat vovven, vägt mig samt ringt öppenvården så la jag mig igen & kom upp vid kl. 13...Har sovit riktigt bra inatt, vilket har varit väldigt skönt. :)
Fick en chock när jag ställde mig på vågen - jag har inte gått upp, snarare tvärtom, jag har gått ner i vikt!! :D :D :D Blev så himla glad, nu är det "bara" 9,8 kg kvar till min målvikt. Har inte vägt såhär lite på flera år, så blev som sagt väldigt glad över att se dem siffrorna på vågen, chockad, men glad.
Pratade med en sjuksköterska i telefonen & sa att jag behövde prata med nån läkare så snart som möjligt då läget var akut. Han sa att han skulle skriva upp det & han trodde inte att det skulle ta så lång tid innan jag fick prata med nån. Men jag vet inte om jag tror på det iom att det är semestertider & allt sånt nu. Ska ju träffa en psykolog där på onsdag nästa vecka, så jag tänkte ta upp det då också, det gäller att ligga i för att få det man behöver.
Kl. 13:30 träffade jag boendestödet & vi gick en promenad & satt sen ute & pratade lite. Det gjorde mig väldigt gott måste jag säga, från att vara trött & allt kändes värdelöst, till att känna mig pigg & har en vilja att göra saker & ting bättre. Kanske borde skicka ett sms till henne & tacka henne för idag & berätta att hon vände min dag? Ja, hon förtjänar att få veta det. :) Sådär, nu har jag skickat iväg ett litet meddelande.
Tänk om jag kunde behålla den här känslan som jag har nu, då skulle saker & ting kunna bli bra. Jag får inte sluta att tro på mig själv & hoppas på en bättre framtid, men varför ska det vara så svårt? Varför alltid tveka på allt & hata mig själv? Men antidepressiv medicin så hoppas jag att hitta tillbaka till mitt bättre jag, en person som älskar att träna hund, gå promenader & som inte tycker att allt är värdelöst. Den personen vill jag bli igen.