Äcklig sårskada
Jag gick emot mig själv igår kväll - igen. Jag testade att träna lite inne med min vovve, men fick tyvärr samma resultat som senast - en vovve som inte ville, vilket skapade en besviken matte. Har bestämt mig för att ge min & vovvens relation en sista chans, på tisdag har vi tid hos en hundpsykolog, kan inte hon hjälpa mig så blir det nog omplacering. Och nu på fredag har vi ju tid hos veterinären för att kolla om han har ont nånstans i & med att han attackerar andra hundar. Finns det ingen smärta så blir det hela mycket svårare att jobba med. Men vi får se vad allt visar, vad andra har att säga om saken.
För ett par veckor sen så skadade jag mig i fotleden & har sen dess haft ett plåster på. Har bytt det 1 gång då det var så nerblodat. Det "nya" plåstret har suttit på typ 1 vecka, kanske några dagar längre, & tittar man på det utifrån så ser man bara några prickar med torkat blod, därför var jag helt övertygad om att det nu var läkt, men nope, det var det inte!! :O Skulle ta bort plåstret, men då upptäckte jag att såret fortfarande är helt öppet!! :O Borde det inte ha börjat läka vid det här laget? Såret på den andra fotleden, som jag gjorde ett par dagar senare, har ju läkt så himla fint. Och ärligt talat så blev jag äcklad av att se såret, klarar inte alls av att se sår längre, vet inte varför, det har ju aldrig varit några problem förut. Så nu vet jag inte vad jag ska göra, jag vet inte om jag klarar av att titta ordentligt på såret själv eller om jag ska boka en tid på vårdcentralen för koll? Skulle känna mig dum om jag gick till vårdcentralen & så är det inte så illa som jag tror. Så ja, jag BORDE kolla på det ordentligt själv, men blev som sagt väldigt äcklad & illamående. :(
Fast visst finns det FÖRDELAR med att inte kunna se öppna sår, för det kommer garanterat att minska självskadorna, kanske är det därför jag har så svårt för att skada mig numera? Det är bara så konstigt, jag har ju haft tusentals sår & bara haft problem med att se 1 sår, & det såret var så djupt att det gick ner till skelettet. Alla andra sår har inte varit några problem, så det här är nånting nytt för mig.
Snart ska jag åka till gruppen på vuxenhabiliteringen, vet inte om jag ser fram emot det eller inte, lite både och. Hoppas fortfarande på att jag kan lära mig nåt, nånting som kan hjälpa mig. Men vågar samtidigt inte hoppas för mycket eftersom jag inte vill bli besviken om jag inte gör det.
Okej, jag ska kolla på såret nu, "bara" att bita ihop.
Sådär, det var inte riktigt så illa som det först såg ut, lite svullet & ömt, men jag tror inte att det är nån infektion. Så jag satte tillbaka plåstret & avvaktar tills imorron eller så.
Nu ska jag göra mig klar & åka.