Vingar av vita fjädrar

Ångrar min måltid så sjukt mycket! Åkte till en av mina favoritpizzerior & åt en kebabtallrik med pommes, var galet gott första halvan, sen blev det bara äckligt, men jag kunde inte sluta äta ändå. :( Eller jo, till slut, så jag lämnade lite, för det var omöjligt att få i sig allt. Men VARFÖR åkte jag dit? Varför vara så dum? Helt jävla tappad bakom en vagn är jag ibland. :( Jag får inte göra så, jag kommer ju aldrig att nå min målvikt om jag fortsätter såhär. Så jävla dålig är jag.

 

MEN chockerande nog så hade jag gått ner 0,6 kg i morse när jag vägde mig! :D Så "lite" som jag väger nu har jag inte vägt på flera år, men som jag skrev igår, det är många kilon kvar innan jag är nöjd. Och för att få bort dem så MÅSTE jag ha bättre kontroll på maten, det får INTE spåra ur som det gjorde idag.

 

Mitt mående sjunker som fan, jag klarar verkligen inte av att vara hemifrån några dagar. :( Jag vill ju kunna hitta på saker utan att det ska straffa sig, men det kan jag uppenbarligen inte göra. Blir så jävla trött på att ha det såhär.

 

En del av mig funderar på att lägga in mig, men samtidigt så vill jag inte det. Maten skulle bli så mycket bättre om jag la in mig, för då skulle jag inte ha tillgång & möjlighet till att äta massa onyttigt som får mig att må sämre, utan jag kan "utan problem" äta max 1 gång/dag. Men är jag inlagd så kommer jag inte att kunna väga mig varje morgon, & jag kommer inte heller att få vara med min älskade vovve. Plus att det är dyrt att vara inlagd, & det finns inga garantier för att det skulle få mig att må bättre. Senast var det ju katastrof hela tiden, en grym ångest som vägrade att släppa sitt grepp om mig. Jag skadade mig 4 av 6 dagar & ja, jag mådde verkligen skit. Därför tvekar jag. Det är inte bara maten som skulle bli bättre om jag la in mig, utan jag känner att jag behöver det, även om jag inte kan förklara på vilket sätt jag behöver det. Hittar inte alls dem rätta orden för att beskriva det.

 

Tankarna kring en överdos är jättestarka, men jag vet inte. Kanske ska räkna tabletter & se hur mycket jag har? Tror att jag har en hel del nämligen, trots att jag lämnade in typ 250 stycken för inte alls längesen. Ja, jag ska räkna dem - nu!

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

333 stycken, när jag har hämtat ut mer Atarax & 1 veckas apodosrulle. Känns bra, tänk hur snabbt jag sparar upp ett lager egentligen, helt sjukt. Och ja, ska man vara helt ärlig så är det sjukt att spara tabletter i såna mängder som jag gör. Men antar att det hör till min sjukdom?

 

Just det ja, OM jag lägger in mig så kommer jag ju inte att kunna gå på gruppen på tisdagarna, & det vill jag ju göra. Så det blir nog ingen inläggning, jag har för mycket saker som händer nu. Vovven (med alla mediciner & det) & gruppen är det som hindrar mig mest. Sen vet jag ju att så länge jag är inlagd så kommer jag inte att kunna ha nån kontakt med min sjuksköterska på öppenpsyk, & jag har gärna kontakt med henne.

 

Så svårt. Vill jag verkligen bli inlagd så är det bara att jag hivar i mig mediciner så är det nog löst. Men vill jag vara kvar hemma så måste jag bita ihop, vilket är betydligt svårare än att ta tabletterna. Funderar på att ringa sjuksköterskan, men vet att hon skulle vara fullbokad idag. Plus att jag inte vill störa henne i onödan. Kan ju iosf testa nån enstaka gång, svarar hon så gör hon, & gör hon inte det så får jag hitta ett sätt att klara mig utan henne.

 

Tänker lite att om jag lägger in mig IDAG så kan jag ju bli utskriven på måndag eller tisdag förmiddag & på så sätt kunna vara med på gruppen. Men vovven då? Min farsa brukar alltid ställa upp & ta honom, men det känns ändå besvärligt när han måste ha mediciner & sånt. Plus att tänk om han skulle bli dålig igen, det ansvaret vill jag inte lägga på nån annan. Får helt klart fundera lite till, eller mycket till.