Kastas mellan dröm & verklighet

Min DRÖM säger:
 
Ha en jätteaktiv hund (som jag har nu), träna & tävla hur mycket som helst & hitta på roliga saker hela tiden. Satsa HÖGT i tävlingsgrenar & sikta på en plats i landslaget. Vinna SM. Så skulle jag vilja att det såg ut, men det gör ju inte riktigt det.
 
VERKLIGHETEN säger:
 
En mindre aktiv hund som inte kräver så mycket, som lätt kan slappa i soffan några dagar om inget spännande händer. En hund som inte kräver flera timmars aktivering om dagen för att må bra, utan det kan räcka med en långpromenad & så behöver det inte hända nåt mer den dagen.
Och tävlingar...Ja, dessa tävlingar & höga mål. Är dem värda det? Är resultatet verkligen det viktigaste som finns? Ni anar inte vilken inre stress jag har, just för att jag känner mig tvungen att prestera bra eftersom jag har en hund som skulle kunna gå hur långt som helst. Men hans matte orkar inte.
 
Så med andra ord är det INTE för min hunds skull som jag har kvar honom, utan det är för min egen. Dels för att jag älskar honom, dels för att jag vill uppnå mina drömmar & dels för att jag är så rädd för vad alla ska tycka, tänka & säga om jag omplacerar ännu en hund. Men vad är viktigast? Jag har dåligt samvete VARJE DAG över att jag inte orkar ge honom all den aktivering HAN drömmer om! Han går omkring & gnäller, han psykar mig när jag sitter vid datorn, han gör allt han kan för att tala om att HAN VILL JOBBA!! Så ja, jag BORDE omplacera honom, för hans bästa.
 
Men problemen slutar ju tyvärr inte där. :( Om jag ska omplacera honom så vill min farsa ha honom, & jag vill inte att han hamnar där. Där kommer han inte att få den hjärnaktivering som han behöver, även om han kommer att bli tröttare där än hos mig eftersom dem har 2 småbarn. Jag hade helst sett att han hamnade hos nån med liknande drömmar som mina egna, fast att deras är betydligt närmare verkligheten än vad mina är. Men hur ska jag få min farsa att förstå att min hund måste få jobba med hjärnan VARJE DAG för att må bra?! Den nöten är inte lätt att knäcka.
 
Kan inte sova, dessa tankar bara snurrar runt, runt & runt i huvudet. Ge upp drömmarna? Inse verkligheten? Våga låta gå? Ja, det finns så himla mycket att fundera på angående det här.

Kommentera här: