Mår inte alls bra
Första halvan av dagen låg jag typ i sängen, totalt värdelöst. Sen blev det en promenad med vännen som bor granne & så umgicks vi en stund efteråt. Då mådde jag bra, nu mår jag skit igen.
Jag vet ärligt talat inte hur länge jag orkar, jag tänker att jag måste orka för vovvens skull, men det går inte hur länge som helst. Så jag ska ringa till rådgivningen på öppenpsyk imorron & stå på dem lite, säga att jag behöver hjälp NU!! Annars är snart nästa självmordsförsök här, det är inte långt borta. :( Hatar att känna & tänka såhär, hatar att leva såhär. Jag vill bara få må bra, varför ska det vara för mycket begärt?
Har fått en huggande smärta nedanför revbenen på höger sida som gör galet ont när jag går & när jag ligger på höger sida i sängen. Vet inte alls vad det är & vågar inte söka för det på vårdcentralen heller. :( Min läkare där tror väl snart att jag bara hittar på för att få uppmärksamhet, om hon inte redan tror det. Efter alla vändor med ryggen så, nej, jag får se om smärtan går över av sig själv eller inte. Väntar iaf en vecka innan jag ringer sjukvårdsrådgivningen. Jag är dock LIVRÄDD för att det ska ha att göra med min senaste överdos, men då BORDE väl smärtan ha kommit tidigare än en vecka efteråt? Eller? Min sjuksköterska på öppenpsyk har ju länge hotat med dialys så det är det som spökar i mitt huvud.
Om typ en vecka ska jag träffa min nya sjuksköterska på öppenpsyk & jag ser INTE fram emot det!! Jag vill ha kvar henne jag har haft, men hon är ju tjänstledig hela hösten nu, så det finns inte så mycket jag kan göra åt saken, & vem vet, den nya kanske är jättebra? Jag måste ju ge henne en chans, även om det tar emot, det är lättare att döma ut nån direkt än att ge dem en ärlig chans.
Hoppas kunna sova snart, för även om jag har legat i sängen halva dagen så har jag inte sovit mer än under natten & förmiddagen. Så förhoppningsvis ska jag kunna sova inatt, & natten får gärna starta så snart som möjligt för min del.
Imorron ska jag träffa killen jag har träffat en del & vi ska spela minigolf. Borde se fram emot det, men när jag är på sånt här humör så ser jag inte fram emot nåt annat än att sova. Jag hoppas att det känns annorlunda imorron, jag får om inte annat tänka att jag slipper vara ensam hela dagen. Ska eventuellt träffa min granne efteråt också, men det är inte säkert än, så vi får se.
Nej, blir fan inge klokare av detta, hatar mitt liv. :( Måste ringa öppenpsyk imorron alltså, annars slutar det som sagt med ett nytt självmordsförsök...